2013-10-22 ♥ 20:54:00

Just Give Me A Chance kapitel 19

(Senaste )
Jag menar Miranda gillar verkligen Omar och hon och jag är ju bästa vänner. Jag klappade henne på ryggen. Där satt vi tills vi hörde min moster ropa i undervåningen. Dags att äta. Det blev potatis med fiskpinnar. Yey älskar det. Haha.   ***************************************************************************************
 
Omars perspektiv:

Yess äntligen ska jag träffa mina bros! Har längtat haha. Allt är så tråkigt hemma. Jag ringde Ogge och sen Oscar vi skulle åka upp till Norrland. Jag ringde på kvällen och när jag berättade nyheterna så verkade han inte så glad över det. Vad har hänt? Var det ett dåligt tillfälle att berätta? Att komma dit överhuvudtaget!? Jaja okej. Men nu ska jag packa. Jag fick upp ett litet bildspel i huvudet. En repris på vad som hände i Stockholm med Miranda. Åh... hennes doft, hennes söta skratt och hennes ja ALLTING! Jag saknar henne!!! Jag kanske inte skulle bli arg över att hon kramade en annan kille jag menar vi var ju inte ens ihop... Äsch ingen idé att tänka på det nu. Hon är borta från mitt liv.
Åh om  hon bara Okej nej tänk inte på det. Fortsätt nudå. Jag la mig trött på sängen. Puh det var jobbigt att packa. Jag hade inte med så mycket men ändå. Jag kände ögonlocken bli tyngre och tyngre för varje sekund. Jag vaknade av att min mobil ringde. Jag svarade utan att se vem det var som ringde. Hallå sa jag lite irreterad över att ha väckt mig. På andra sidan luren hörde jag en pigg röst. Oscar. Klockan var visst 10:47 och tåget skulle gå klockan 13:00. Jag måste skynda mig! Vi pratade lite och sen så la jag på. Oh shit klockan är 11:00. Jag gick till köket för att äta min frulle. Efter 10 minuter så var jag klar. Sen gick jag och borstade tänderna och efter så duschade jag. Åh vad skönt med en varm dusch! Jag valde bara svarta byxor, en vit t-shirt och en snapback med som det stog OBEY på. Jag ringde till Oscar och frågade om de var klara. Det var de. Vi skulle mötas i t stationen. När jag var framme tog jag min väska och letade efter de. Jag hittade de vid allt godis. Haha. Jag skrattade och de hörde mig, vände sig om och hälsade. Sen fortsatte de bara att äta sitt godis. Klockan var 12:54. När de äntligen var mätta på godis gick vi dit där tåget skulle komma. Vi såg en massa foooers. Såklart så stannade vi och tog kort med de. När vi tillsist såg tåget komma på perrongen så sa vi hejdå. Vi satte oss vid ett ledigt bås. Jag somnade efter bara 10 minuter. Jag var riktigt trött. När vi var framme så tog vi våra väskor och gick ut ur tåget. Vi letade efter Felix. Humm... han borde vara här nu. Fast det är klart. Han är alltid sen och håller aldrig reda på tiden. Asså jag funderar på att ge honom en klocka fast det kanske inte ens hjälper... Vi såg han komma med en tjej jämte sig. Kanske en foooer som ville träffa oss. När han kom närmre så var det inte vilken tjej som helst utan det var Miranda...
 

***************************************************************************************
 
ett kort kapitel och typ inget drama sorry i'm not a dramaqueen;) men iaf så är det askonstigt att skriva på mobilen! Ledsen för alla stavfel!!!:/

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0