A normal life kapitel 10
Det hade skapats en klunga runt henne som att de mobbade henne. Jaja jag får väl stoppa det. Jag hade kommit riktigt nära då jag hörde en tjej säga att hon var ful och att jag ( Felix ) var hennes. Jag harkade mig och jag fick genast all uppmärksamhet. Jag drog eller jag hjälpte Melissa ur klungan. När vi gått en bit pustade hon ut. Hon berättade vad som hade hänt och jag kände ilskan inom mig. Varför ska jag vara känd för? Alla som jag gillar blir bara utsatta eller retade. Men vänta lite nu sa jag de som jag gillade!? Nej vad är det med mig? Melissa och jag har ju just blivit bästa vänner igen! Nej jag måste ta det lugnt och hålla mina känslor för mig själv... ______________________________________________________________________________________________
Melissas perspektiv:
Jag hade kommit hem från en dag i skolan. Jag hade ju blivit mobbad ju men Felix hjälpte mig som tur var! Han är en ängel. Jag kom hem och möttes av mina föräldrar som stog och viskade om nånting. De sa att de hade nånting viktigt att berätta. Jag trodde att det var nånting som att vi skulle flytta men det var värre... De kom in i mitt rum och satt sig på sängen. De sa att de skullle skilja sig. Jag trodde att de skojade men nej... De sa att de inte passade ihop längre och att mamma skulle flytta ut och pappa vara kvar.
Två veckor senare...
Så nu har min mamma flyttat ut och min pappa ser faktiskt lite ledsen ut. Min mamma har redan hittat en. Hennes hus är stort och modernt. Fast det var inte lika stort som min och pappas hus. Han är rikare än mamma. Jag kommer bo hos min pappa mer än min mamma. Jag kommer iallafall vara hos henne några veckor. Jag träffade just Felix, min bästa vän! Hans hus var också stort som min mammas och hans rum var inte alls normal. Han hade ingen dörr och hans rum var på en övervåning och för att komma in i hans rum måste man gå upp för en trappa. Det var ett vardagsrum vid undervåning. Det var som att han hade ett eget hus och ställe. Han ville att jag skulle träffa hans kompisar. De från The fooo. Men jag var tvungen att gå hem eftersom min pappa ville ha lite tid med mig nu när mamma har flyttat
Felix perspektiv: Melissa hade nyss varit hos mig och vi pratat mellan allt mellan jord och himmel. Vi är väldigt nära nu och vi är bästa vänner. Det känns skönt men jag vet inte om jag vill mer men det får väl räcka. Hon har trots allt varit min barndomskärlek. Fast hon kan vara väldigt svår och med tanke på att jag dumpade henne i femman så kommer hon knappast att släppa in mig mer än vänskapszoonen. Jag ville att hon skulle träffa mina vänner. Fast ändå inte. Det var de som övertalade mig att säga det. De har verkligen tjatat hål i mig! Fast hon sa att hon var tvungen att gå hem eftersom hennes mamma hade flyttat ut och att hennes pappa ville vara med henne. Jaha hur ska jag säga det här till grabbarna? Jag tror inte att de kommer att tro mig. Fast jag har försökt att säga att vi bara är vänner. Fast jag vet inte heller om jag tror på mig själv. Jag kollade på klockan och såg att klockan var kvart i tre och jag skulle ha träning om en kvart. Jag sprang till busshållsplatsen. Jag hann precis då jag såg bussen komma. Jag hoppade på bussen. Jag hoppade av och såg en mörkhårig kille gå framför mig. Omar. Jag sprang till honom och skrämde honom.- Ouch shit sa han. Jag asgarvade. Vi gick till studion. Där mötte jag Oscar och Ogge. De såg fundersamma. Jag frågade de. De sa att Daff är sen. Han är aldrig sen! ALDRIG. Vi satt och väntade i två timmar. Kl var nu fem. Vi tänkte just gå men då öppnades dörren och där stog Daff. Han bad om ursäkt och frågade om vi skulle börja. Han började gå men vi rörde oss inte. Han märkte det och frågade varför vi inte rörde oss. Oscar sa att han ville veta var Daff har varit och att han var två timmar sen. Vi instämde. Han blev helt tyst. Vi anade att det hade hänt nåt. Han svarade inte och gick till studion. Vi kollade på varandra och vi tänker ta reda på vad det var för fel på Daff. Det måste vara nånting. Vi dansade i tre timmar och sen gick jag och grabbarna donken. Vi diskuterade om vad som var fel. Vi tänkte att vi kunde följa efter honom någon gång. Just då såg vi honom gå förbi. Jaha men så passande då! Vi gick efter honom och hoppades att det inte skulle komma några foooers eftersom de tydligen skulle börja skrika och gråta. Som vi hade hoppats på så kom det ingen och vi kom fram till en femstjärning restaurang. Daff gick in och såg honom gå fram till en kvinna. De kramade varandra...
______________________________________________________________________________________________
Jag hoppas att ni gillade det här kapitlet och ja jag är usel på att uppdatera men jaja:) Sprid gärna min blogg:) Ledsen om det blev stavfel men jag är lite stressad så hejsvejs:* <3
Kommentarer
Trackback
